Category: Lydnad

Igår var det dags för Zombies och min lydnadsdebut. Jag var, tro det eller ej, inte alls speciellt nervös. Lite spänd men kände att jag hade läget under kontroll. Gissar att det är så man känner när man tävlar utan press och prestige, måste säga att det var en oerhört skön känsla där jag verkligen kunde vara närvarande hela tiden och njuta av att göra något kul med min finaste tjej. Som sällskap igår hade jag Magnus. Han är inte direkt en flitig besökare av mina tävlingar så då är det extra kul då gånger han följer med och tittar :) .

Vi började med platsen och det var det moment som oroade mig mest men hon låg så fint även om hon skruvade på sig lite och tittade sig omkring, jag är i vilket fall nöjd. Efter det var det en lång väntan tills vår tur då jag dragit näst sista startnumret. När det väl var min tur var jag hur lugn som helst hade bara en känsla av att nu ska vi ut och göra vårt bästa. Tandvisningen kändes sådär. Hon ställde sig upp och domaren var rätt bestämd med henne men han fick till slut kolla tänderna. Efter det var det fria följet och det kändes jättebra! Hon trängde lite och nosade vi ett ställe men annars kändes hon med mig och fokuserad. Halterna kändes jättebra och de var jag mest orolig för. Efter det var det läggandet som gick toppen, inga konstigheter alls. Sen kom inkallningen…hon har inte tjuvstartat på jag vet inte hur länge, jag kan inte ens minnas sist hon gjorde det. Hon har fått så himla fin stadga så därför förvånade det mig när jag vänder upp och ser att hon lyfter rumpan men sätter sig snabbs igen, sen hinner jag inte mer än andas ut så är hon på väg springandes mot mig. En nolla på det momentet med andra ord. Efter det var det skräckmomentet ställande. Det har krånglat så himla mycket i träning men igår satt det som en smäck. Hon har också gärna flyttat på sig när jag kommer in mot henne igen men igår stod hon stilla som en staty <3. Efter det var det apporten. Lite krångel innan momentet startade men hon tog apporten efter någon sekund och höll den som en sladdrig disktrasa men vad gör det när hon i alla fall inte släpper den :D . Avslutade med hoppet som gick superbra!

En fantastisk upplevelse måste jag säga och nu lär det bli ännu mer lydnad för min del för det här var verkligen roligt! Jag hade varit nöjd om vi fått över 8 i något endaste moment så att vi fick så här fina poäng gör mig så otroligt stolt och glad och att de poäng vi fick dessutom räckte till ett förstapris gjorde mig så glad att jag höll på att spricka. Det generella vi ska jobba på är stadga utifrån tjuvstarten och sen uppsättandet vid läggandet och platsen samt hur hon sätter sig efter ställandet. Det ska bli extra kul att träna lydnad nu :D . Avslutar med våra poäng som jag är bortom nöjd med!

Igår träffade vi Anna och hennes Ina för lydnadsträning. Zombie och jag började med apporten. Jösses vad fin den var igår! Hade pipen i handen och det fick verkligen henne att bli mindre tryckt ut i momentet. Ska köra det ett tag nu för att verkligen öka värdet i momentet. Efter ett kort apportpass tränade vi stadga i ligg. Hon har en tendens att lägga sig på sniskan så fort hon inser att det är platsen. Nu backar vi i träningen och fokuserar på att ligga rakt och inte flytta sig. Det måste bli mer av ett aktivt moment. Tycker hon klarar rätt mycket störning vilket är kul. Jag har inte en klar målbild i detta moment vilket också innebär att jag inte har en bra plan träningsmässigt. Jag får ta mig en funderare på hur jag vill ha det helt enkelt.

Som avslutning tänkte jag länka läggande, inkallning och ställande. Vi fick ett jättefint läggande, den finaste inkallning vi någonsin gjort men i ställandet blev det tydligt att Zombie inte förstår skillnaden på sitt och ligg. Nu blir det ordförståelseträning för hela slanten. Hon kan momenten men chansar nog en hel del på vilket det är jag säger. I ställandet kan hon ställa sig men sen ändra sig för hon blir osäker och lägga sig ner. I ställande kan hon även flytta sig ur position när jag går tillbaka så där ska vi också jobba med stadgan.

Ett väldigt roligt träningspass hade vi trots att jag kände mig väldigt seg i huvudet. Tack Anna för rolig träning och för alla underbara bilder!

IMGP8305

IMGP8312

IMGP8315

IMGP8319

IMGP8321

IMGP8324

IMGP8327

IMGP8329

IMGP8338

IMGP8368

IMGP8369

IMGP8396

IMGP8397

IMGP8398

IMGP8471

IMGP8490

IMGP8498

IMGP8525

Idag har vi tränat lydnad igen. Idag stod inkallning, ställande, läggande och platsen på menyn. Inkallningen känns stabil, stadgan är jättebra, hon har fin fart men kan ibland sätta sig snett i ingången. Ställandet gick kanon idag, inga tveksamheter problemet är att om jag sedan byter och istället gör läggande eller tvärtom blir hon förvirrad. Idag satte hon sig inte utan kommando så nu ska jag bara fortsätta jobba med stadgan och att räta på mig. Platsen har vi tränat alldeles för lite på! Hon låg idag men tittar sig mycket omkring och lägger sig lite bekvämare efter ett tag och så vill jag inte ha det. Vi har mycket att jobba vidare med men jag har också massa bra idéer om hur jag ska göra det tack vare bra träningskompisar.

Om lite mer än en månad får vi börja tävla så nu har jag gjort en liten tävlingsplanering fram till september. Det blir en hel del starter! Några resultat förväntar jag mig inte. Det räcker att få stå på startlinjen och känna adrenalinet pumpa och få springa allt jag kan med min finaste Zombie.

Agility
24/8 Köping
30/8 Flen
6-7/9 Örebro
13/9 Värnamo
20-21/8 Linköping

Lydnad
27/8 Linköping
14/9 Norrköping

I torsdags var jag iväg och tränade lydnad tillsammans med Anna W. Det var ett sånt där underbart träningspass där man efteråt går med ett stort leende på läpparna. Det var inte mycket som funkade men vi jobbade oss igenom det och i varje moment kändes det som att polletten trillande ner för Zombie. I läggandet har jag problem med att hon sätter sig upp före kommando. Vi jobbade med stadgan och på slutet fick vi till några klockrena lägganden utan att hon satte sig upp på eget initiativ. Samma problem har vi i ställandet så där jobbade vi också med stadgan och fick på slutet till några sjukt bra ställanden. Lite fritt följ blev det också med en underbar känsla, och tro det eller ej, riktigt bra halter.

IMGP6592

IMGP6593

IMGP6594

IMGP6598

Ska jag ta den?

IMGP6603

Inte ta den? Ok!

IMGP6609

IMGP6615

IMGP6617

IMGP6690  IMGP6716

IMGP6718

Godis fångas bäst i luften!

IMGP6719

IMGP6721

IMGP6722

IMGP6725

IMGP6729     IMGP6742

 

Första veckan med kortisonet är gjord och på vissa plan tycker jag det blivit bättre. Hon hostar inget hemma men ibland kan hon hosta efter hon druckit mycket vatten eller fått en godis.  Jag är bara så rädd för att hostan kommer begränsa henne men bara tiden kan utvisa om det är så. Vid försämring av hård träning kommer vi lägga ner agilityn och istället fokusera på andra grenar med lägre intensitet. Vi har gjort första minskningen av kortisonet och Zombie har fått tillbaka massor med energi. Vi kommer ta det fortsatt lugnt under behandlingen och sedan försiktigt komma igång efter det.

Förra veckan var jag med på veckans bana och fick köra med två mycket roliga klass III hundar, Tilli och Ayax. Jag trodde nog att jag skulle vara ringrostigare än jag var. Jag var mest osäker i banvandringen men sen när jag väl sprang kändes det som jag aldrig varit borta :D . Tack Anna och Nathalie för att jag fick förtroendet att köra några varv med era pärlor. Jag tror att jag och Zombie kommer vara i fas ganska snabbt faktiskt. Där är agility rätt tacksamt för det beror så mycket på föraren så om jag bara kan vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt ska vi nog kunna reda ut det mesta. Det som är färskvara är nog kontaktfälten så de ska vi lägga mest krut på. Har faktiskt redan bokat in några tävlingar i september som jag innerligt hoppas vi kan komma iväg på. Jag älskar att tävla och har saknat det otroligt mycket.

Vi jobbar vidare med lydnaden och med lite hjälp här och var från härliga träningskompisar ska de nog kunna bli ett lydnadsekipage av oss också. Vi kör på sakta men säkert :) . Vi har backat lite i apportträningen. Hon har börjat ljuda massor igen och vill gärna flytta sig ur fotposition eller lägga sig ner. Hon är väldigt tryckt upplever jag men det har hon alltid varit i detta moment, mer eller mindre. Hon älskar apporten och när det kommer till att hämta den eller bära den i rörelse har hon toppenattityd men jag vet inte riktigt hur jag ska få den glädjen till apporten i klass I. Men skam den som ger sig ;) .

Vi jobbar också med halterna då hon gärna sätter sig snett. Hon sitter snett oavsett om det är halt efter sväng eller under raksträcka. Tror mycket av våra problem bygger på brist på träning men snart är det ändring på det, ska bli underbart att inte ha några begränsningar och få träna så mycket hund jag vill.

Massor med underbara bilder som Anna tog på oss igår. Vilken tjej jag har! Hon är en riktig karaktär. Hon är en riktig odåga men det är det som gör henne så underbar för livet är aldrig tråkigt med Zombie.

IMGP6388

IMGP6393

IMGP6400

IMGP6403

IMGP6404

IMGP6443

IMGP6445

IMGP6446

IMGP6447

IMGP6449

IMGP6455

IMGP6461

Efter att ha fått besked från veterinären att träckprovet var negativt på lungmask har jag gått omkring med ett leende på läpparna. Under månaden som gått har hon alltså inte smittat om sig igen vilket ger mig hopp om att jag kanske kan förhindra att hon någonsin får det igen. Det kommer innebära att varje promenad hon är lös ha stenkoll på vad hon håller på med men det kan jag leva med bara hon blir fri från detta helvete. Nu kvarstår bara den skada som hostan hon haft kan ha gjort men veterinären tycker den är så lindrig i dagsläget så utifrån det kan jag få sätta igång henne försiktigt och sen köra på som vanligt. Fört väntar dock 4 veckor med kortison för det kan vara så att hon fortfarande har en inflammation kvar och i så fall kan kortison hjälpa. Om det inte gör någon skillnad kommer jag som sagt sätta igång henne ändå och om det skulle visa sig att hon blir sämre så får jag ta ställning till det då. Just nu ska jag bara njuta att jag får min hund tillbaka och får köra agility. Under väldigt lång tid har jag trott att jag aldrig skulle få träna agility med Zombie igen så den totala lyckan att jag får det är bortom ord.

Tyvärr blir det så att man blir helt fixerad kring sitt problem. Allt som är ett ljud som inte är normalt, eller för den delen normalt, ur Zombie väcker skräck i mig och kommer nog alltid göra. De som haft längre skador på sina hundar i leder och så kan säkert förstå detta. Man ser hältor hela tiden och vet till slut inte ut från in. Jag vet inte längre vad som är en harkling, hostning, nysning, fnysning och så vidare. Allt detta väcker ångest i mig och då är det tur att mina vänner kan påminna mig om vad som faktiskt är normalt. En hund kan hosta upp en godis utan att det behöver bero på varken lungmask eller kronisk hosta.

Idag träffade vi Anna för lite lydnadsträning. Körde ett längre pass med fritt följ. Hon trängde i princip hela tiden men det är för att hon är alldeles för taggad. Tänker inte gå in och jobba med det just nu utan det får vänta lite. Är nöjd med hennes attityd måste jag säga. Vi behöver dock jobba på halterna och hennes matte måste jobba med svängarna ;) . Anna har klippt ihop en film från dagens träning. Egentligen borde alltid någon annan göra det för hon har tagit med saker jag annars hade tagit bort för jag tycker de är dåliga men det är nyttigt att även dela med sig av mindre bra saker. Tack Anna för alltid lika givande träning!

När man väntar på ett besked har tiden en tendens att gå väldigt långsamt. Jag hade verkligen hoppats på att få tillbaka resultatet från avföringsprovet i torsdag men dessvärre kom det inte. Nu har jag fått vänta hela helgen och hunnit pendla mellan obotlig optimism och total förtvivlan för att det säkert inte kommer vara det besked jag vill ha. Att sen läsa om agilitykompisar som varit och tränat för Jenny Damm när jag också skulle varit med och fått köra känns tungt. Klart det kommer fler chanser men det känns fruktansvärt bittert. Att jag också missar kursen för Annica Aller nästa vecka strör bara på den känslan. Förhoppningsvis får vi många chanser att träna för hur många instruktörer som helst men just idag känns det minst sagt bittert.

Helgen har visserligen varit fylld av aktiviteter då min finaste Lisa varit på besök med sina hundar. På midsommar var vi 8 personer och 7 hundar. Tur vi fick låna mina föräldrars hus så vi alla fick plats :D . Det har varit alldeles för mycket lek för hundarna men jag tycker inte hostningarna har ökat för det vilket är positivt. Har hon lungmask fortfarande kan det vara farligt med för mycket aktivitet för det kan bli blödningar i lungorna, inte bra i så fall. Därför ska hon fortsatt ta det lugnt tills vi vet definitivt om hon är frisk från masken eller inte. Många som träffat Zombie senaste tiden har varit chockade över hur pigg hon är då det jag tidigare skrivit gett intrycket av en väldigt sjuk hund. För att vara tydlig så är Zombie sjuk men man kan inte tro det när man ser henne och det har man aldrig kunnat. Hon har varit lika intensiv under hela sjukdomstiden vilket ökat svårigheten att hålla henne lugn. Det är också något som gör att veterinären är så positiv till hennes förutsättningar att leva ett väldigt aktivt liv, för ska man tro på Zombie är hon noll påverkad av sin hosta.

Och avslutningsvis lite bilder som Anna tagit på min skönhet och jag :)

IMGP5816

IMGP5820

IMGP5821

IMGP5827

IMGP5842

IMGP5844

IMGP5846

IMGP5850

IMGP5854

IMGP5860

IMGP5864

IMGP5868

IMGP5872

 

Semestern har börjat och jag kan inte annat säga än att det är väldigt skönt att vara ledig. Det är skönt att få släppa allt vad jobbet heter och bara vara ett tag :) . Första semesterdagen började stark med ett veterinärbesök som drog ut på tiden något enormt då vi var där i över två timmar. Det tog 40 minuter innan vi ens fick komma in till veterinären och sen ville Agria ta 40 minuter på sig att direktreglera. På agendan hos veterinären stod idag ett blodprov. Zombie hade några värden som var låga när vi var i Strömsholm. Dessa värden var nu bra vilket var skönt. Vad blodprovet visade var ett något lågt värde som tyder på att hon haft en inflammation. Jag frågade veterinären om det kunde innebära att hon inte längre har en inflammation och att den hosta hon har nu beror på att den blivit kronisk. Så kunde det absolut vara enligt henne. Dock är hon väldigt positiv gällande Zombie och att hennes hosta förhoppningsvis inte ska hindra henne allt för mycket i livet. Jag försöker anamma denna positivitet men det är svårt så jag tar det en dag i taget. Det viktigaste just nu är att avföringsprovet vi lämnade in i måndags kommer tillbaka fritt från maskar. Om det inte gör det så vet jag faktiskt inte vad jag gör, flyttar kanske, känns i så fall som det bara är det som kvarstår. Jag försöker att inte måla fan på väggen…om provet kommer tillbaka fritt från äckliga maskar kommer min veterinär sätta henne på kortison i fyra veckor för att försöka få bort inflammationen om hon har någon sådan kvar. Efter det får vi se vad som händer…

Idag har jag träffat Anna och Ina för lite lydnadsträning, det var jättekul! Jag försökte släppa lite på min restriktioner och kampade faktiskt lite med min fina tjej :D . Anna filmade oss idag. Tyvärr ville inte filmerna hitta in i min dator men det var nyttigt att bli filmad för jag blir ganska nervös av det och då ser jag våra svagheter. Jag, mer än Zombie, behöver störningsträning om jag säger så. Zombie var jätteduktig i alla moment vi körde. Hon tränger lite i fria följet men jag skyller det på övertaggad hund och nervös matte. I läggandet vill hon gärna sätta sig innan kommande så nu behöver jag träna upp stadgan i det momentet. Ställande är klockrent! Vem kunde trott det för ett antal månader sedan :) . Inkallningen har lite taskiga ingångar så det ska vi nöta separat. Anna hjälpa mig så himla mycket idag med kommendering och gav mig nyttiga tips på hur jag ska gå i fria följet. Tydligen är jag för snabb och otydlig ;) . Jag fick leka hund bredvid Anna när hon visade hur jag gick och då fick jag mer respekt för Zombie som ändå lyckas hinna med rätt bra i hennes mattes hetsiga svängar :D .

 

 

Nu har vi äntligen fått en tid på Strömsholm. Dessvärre inte så fort som jag önskat. Tiden är 7-8 maj och vi kommer behöva sova över. Tur att jag har Johanna med mig. Ska göra en avmaskningskur på fem dagar för att verkligen döda eventuella parasiter om det finns några. Har redan avmaskat henne men det skadar ju inte att göra det igen. Önskar att det inte var så långt kvar, den här ovissheten är fruktansvärd.

Hon är väldigt pigg just nu och träningssugen. Har inte haft så mycket träningssug på ett tag av förklarliga skäl men jag tror det är på väg tillbaka. Ikväll körde vi lite lydnad med fokus på att länka. Zombie behöver dels bygga självförtroende i varje övning men hon behöver också utmaning eller kanske mer variation. Tycker det gick kanon att länka. Inser att jag är alldeles för statisk i min belöning. Nu visste hon inte alls när hon skulle få belöning. Har varit så orolig att hon inte ska hålla ihop flera moment men det gör hon verkligen.

Extra kul är våra framsteg med apporten. En del gnäll ibland med när jag tänker på att lyfta blicken och inte titta ner på henne är hon betydligt tystare och sitter mer stabilt. Så himla nöjd! Känns som vi bara har störningsträning kvar i det momentet. Greppet lämnar mycket att önska men jag tror aldrig jag kommer få något kalasgrepp dessvärre, är bara glad att hon håller i den överhuvudtaget.

Troligtvis kommer hon inte vara medicinfri i sommar men om hon mot all förmodan är det så blir det en lydnadsdebut som planerat i sommar vilket känns väldigt läskigt.

Älskade hund! Trots att jag mår pissdåligt med magkatarr så plockar hon in mig i sin härliga bubbla och gör mig så glad och ger mig energi. Ikväll har vi varit och tränat med Anna och hennes hundar. Vi tränade fritt följ, apporten och platsen.

I fria följet tränade vi högersvängar och det gick bra. Hon har en tendens att flyga ut lite med rumpan i högersvängarna men idag var det lite bättre. Problemet är att jag inte vet varför det var bättre idag :D .

Roligast av allt var apporten hon kan nu apporten för klass I!! Så himla glad för jösses vad vi kämpat. Hon kollar runt lite men släpper den inte förrän hon ska. Hon känns inte alls lika tryckt som innan. Vi tränade även på att gå in i fotposition med apporten och det klarade hon med bravur. Det här bevisar att man aldrig ska ge upp. Ska be någon filma nästa gång :) .

Vi avslutade med lite platsträning. Körde två omgångar och belönade tätt. Avslutade med lite skiften mellan sitt och ligg. Ibland känns det inte som vi är så förskräckligt långt ifrån att kunna starta i lydnads ettan.

IMGP8492