Igår fick jag en väldigt otäck magattack som gjorde så ont att jag höll på att svimma och fick svårt att andas. Fruktansvärt var det men jag ska köpa medicin och sen ska jag sluta försöka vara så förbannat duktiga och driva mig själv och min kropp så långt att den inte mår bra. Fick ett riktigt taskigt bemötande från sköterskan på vårdcentralen som verkade helt oförmögen att förstå att det som hände skrämde mig och att det inte kan vara normalt att få så här ont. Jag fick inte ens en tid hos en läkare utan skulle gå och köpa receptfri medicin för magkatarr. Jag blev ordentligt skrämd igår och jag kan inte förstå att det ska behöva gå så långt för att jag ska inse att jag inte kan göra allt på en och samma gång. Nu ska jag verkligen lägga i en lägre växel och bara ta det lugnt och försöka hitta en bra balans i livet. Idag har jag fortfarande tryck över bröstet och jag är rädd för att det ska börja göra ont. Jag är också öm i kroppen efter den extrema smärta min kropp fick utså under 2 timmar igår. Så, nu är det färdigklagat . Något roligt var hundarnas reaktioner. Ozzy och Ikaros registrerade nog inte ens att något var fel medans Zombie inte visste vad hon skulle göra och ville klänga och vara nära. Det kunde hon inte vara eftersom det gjorde så ont men sen när jag mådde bättre kom hon så försiktigt försiktigt (Zombie som aldrig är försiktig!!) och kröp upp bredvid mig och lade sitt huvud bredvid kudden och pussade mig så försiktigt hon kunde. Vad jag älskar denna lilla tjej <3

Igår var det valpkurs för mig och Zombie. Det är mysigt med bara lite jag och Zombie tid en gång i veckan. Idag fick vi visa upp våra läxor som var fri kommando, ett släppkommando i lek och en kontaktövning. Kontakt är inte svårt att få med Zombie. Det ligger i hennes natur att söka kontakt med sin förare . Hon har även börjat förstå att ”tack” betyder släpp leksaken så får du godis. Det var väldigt kul på kursen men jag märker att hon börjar förstå att det faktiskt finns en värld utanför matte som också är spännande. Jag kan ha henne lös men det blir lite tjatigt då hon gärna tultar iväg för att kika på de andra hundarna.

Jag har börjat med ett litet bootcamp för gubbarna. Ozzy måste komma i bättre form till tävlingen om två veckor för jag kan inte åka med en hund som tycker att fyra lopp är för mycket att springa. Dessutom är det inte rättvist att gubbarna ska lida för att det finns en valp i hushållet. Så i måndags gick jag en jätterask promenad på 7 km och i går gick vi 1,1 mil i raskt tempo. Jag känner mig riktigt nöjd! Vi brukar gå långt annars också men då burkar vi mest strosa och det är lite skillnad. Idag har jag dock vilat då jag känner att min kropp inte orkar den typen av promenad. Det komiska är dock att den lugna promenad som skulle vara kort dessutom slutade som motsatsen. Kan börja med att säga att Zombie var med och då går vi aldrig långt för jag kan inte bära henne speciellt långt. Det öste ner när vi var ute och Zombie blev såklart dyngsur. Efter en stund inser vi att vi gått vilse i skogen. En stund efter försvinner Max iväg. När vi äntligen kommit tillbaka till bilen är Zombie trött och frusen och vi måste ut igen och leta rätt på Max. Max hittar jag tillslut där vi tappade bort honom. Han bara satt där och väntade. Det såg ut som han tänkte att ”ni kan ju glömma att jag kommer till er ni får komma och hämta mig” . Jag var bara lättad att vi hittade honom och att vi kunde åka hem.

Zombie fick idag sin 12 veckorsspruta. Hon väger som 12 veckor in på 6,2 kg. Veterinären sa att hon kändes lite väl smal. Jag ska försöka få i henne mer mat men hon är så svår i maten så det blir nog en utmaning. På det sättet är Zombie inte sin mammas dotter för jag tror aldrig Nina behövt truga i Movi någon mat