Positiva tankar

Jag försöker verkligen vara så positiv jag kan just nu. De hostfria dagarna blir bara fler och fler och jag tycker hostan har minskat markant. Det kommer ta lång tid innan hon är helt bra men jag försöker fokusera på att hon KOMMER blir bra, för hon måste bli det. Jag har satt 1 september som första anhalten. Jag kan inte sätta längre tidsperiod för då är det så långt i framtiden att det känns hopplöst. Hon ska vila men även där är jag tvungen att hitta en balans för när hon får vila för mycket så blir hon så stressad och hetsig inne att det frambringar fler hostningar än om hon får gå en ordentlig promenad även om vi alltid går väldigt lugnt och tar pauser om hon känns flåsig. Zombie är lika lycklig för det och det känns som hon blir bättre för hon blir bara piggare och piggare. Hon har börjat vilja busa lite och även om hon inte får det så är det underbart att se.

I början av nästa vecka avmaskar vi igen och två veckor efter det är det dags för blodprov för att se om värdena som var dåliga har blivit bättre.

Det är väldigt jobbigt fortfarande och efter varje hostning känns livet fruktansvärt hopplöst. Extra tungt är det att läsa alla agilityresultat och se alla bilder när andra är och tränar. Hade jag känt att jag kunde träna något annat seriöst hade det varit lättare men jag måste vara väldigt försiktig med energinivån och inte köra så långa pass. Sen ska jag inte direkt belöna i någon stor utsträckning med leksak och för tillfället får hon i princip bara äta mjukost som godis så belöningsplacering och täta belöning är svårt :D .  Men jag tänker att ju mer hostningarna minskar desto mer frihet får vi. Jag måste bara hålla ut och tänka att 1:a september har jag min hund tillbaka (förhoppningsvis;)).

 

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *