Katrineholm

Idag satt det verkligen och vi var så nära perfekta lopp som vi kan komma. Jag börjar med agilityloppet som kändes kanon. Han hade fin fart genom hela banan och slalomen var det bästa han haft på tävling hittills. Han fick till och med till lite studs i slalomen så jag är verkligen supernöjd. Fruktansvärt retligt med en vägran på en tunnel för då hade vi haft vår första nolla och säkerligen inte fått några tidsfel heller. Hopploppet kändes minst lika bra men slalomen var långsamt så där tappade vi massor med tid som vanligt. I detta lopp rev han ett hinder vilket kändes ännu mer retligt för han river ju så gott som aldrig. Jag är så otroligt nöjd med dagens lopp och de är de bästa loppen vi haft någonsin både om jag räknar tävling och träning faktiskt. Extra lycklig blev jag när vi fick en rosett i agilityklassen och priser att hämta i båda klasserna. Vi kom på 8:e plats i båda klasserna och jag är verkligen jättenöjd!

Nu till vardagen…det enda jag var rädd för när jag hämtade Zombie var hundmöten. Det är med skräck som jag märker hur illa våra hundmöten blivit sen Zombie kom och hur det påverkar Zombie som tar efter de andra. Jag försöker hitta mitt självförtroende men skammen kring detta känns enorm. Det är väldigt jobbigt att skriva om det och jag letar varken sympati eller tips. Jag vet vad som måste göras men jag tycker det är otroligt svårt att hitta ett bra sätt med tre hundar när jag helt plötsligt känner att jag måste ha två ögon på alla tre. Nu på kvällen hade vi ett katastrofalt möte som slutade med att alla tre hundar skäller. Detta får inte fortsätta! Det känns som en stor lättnad att Magnus kommer hem imorgon så att vi kan dela upp hundar igen. Jag måste träna hundmöten separat med Zombie och sen lägga på de andra lite successivt. Samtidigt måste jag ha en plan för att kunna reda ut hundmöten med alla hundar. Jag önskar bara andra människor när de ser att man har problem kunde ta ut avståndet eller stanna och ge mig en chans att samla upp dem. Jag är så *sätt in valfri svordom* trött på hundmöten men jag vägra att bara se problemet utan ska fokusera på lösningar. Inget blir bättre av att jag deppar ihop över detta. Det jag ska testa nu är att träna på att sitta under hundmöten. Detta ska vi träna på när vi inte ser en endaste hund tills hundarna knows the drill sen kan vi testa det när vi ser ”lätta” hundmöten och sen öka svårighetsgraden. Jag får helt enkelt leva med att gående hundmöten ligger en bit i framtiden. Jag ska reda ut det här om det så är det sista jag gör!

6 Comments

  1. Anna med flock oktober 1, 2012 9:02 f m  Svara

    Stort GRATTIS till dom fina loppen, jisses vad han har blivit duktig! Är jätteimponerad över er båda!!

    Hundmöten är ett riktigt skit ibland… om jag tycker det är jobbigt med två hundar ibland kan jag bara tänka mig hur snurrigt det kan bli med tre… Jag sätter alltid mina vid möten om det är trångt… jobbig process men jag tycker det är svårt att gå eftersom mina tar upp så mycket plats även när jag håller dom nära.

    Kram!

    • Sara oktober 1, 2012 9:54 f m  Svara

      Det är precis så jag känt Anna, att det blir för trångt och då blir jag stressad och vips så har någon hund gjort ett utfall. Jag ska absolut ha hundarna sittandes nu men det är ju nytt för gubbarna och då känns det som de sitter och laddar istället :( . Det är verkligen tråkigt med hundmöten just nu :(

      • Anna med flock oktober 1, 2012 11:10 f m  Svara

        Känner igen det där med att dom sitter och laddar, det gör Ina om man inte passar henne…Man skulle behöva några fler armar ibland… Är dock säker på att du kommer få ordning på det, tänk bara vilken skillnad det är på dina grabbar nu mot när jag lärde känna er… helt otroligt, du är jätteduktig!

        För övrigt, vill du träna/ umgås med mig nån dag?, jag skulle behöva lite htm inspiration till min tokiga gula fröken ;-)

  2. Jenny oktober 2, 2012 4:55 e m  Svara

    Kul att det gick bra!

    Hundmöten med tre hundar är speciellt, hundarna läser av en direkt när man känner att man inte har full kontroll. Och ”löser” situationen åt en. Det är svårt att ha full kontroll över tre, man är faktiskt bara människa.
    Sätta dom är inte alls dumt. Bara man själv känner sig trygg i att man har kontrollen så är nog alla sätt bra :) på så vis slipper ju hundarna lösa det åt en.

  3. møbelpolstring århus c januari 14, 2013 7:01 e m  Svara

    Please let me know if you’re looking for a article author for your weblog. You have some really good articles and I believe I would be a good asset. If you ever want to take some of the load off, I’d
    really like to write some articles for your blog in exchange for a link back to mine.
    Please send me an e-mail if interested. Many thanks!

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *