Daily Archives: 21 februari, 2011

Efter det att Ikaros blev påflugen av en hund för många år sedan är jag väldigt rädd för lösa hundar, och självklart inser jag att denna rädsla har påverkat mina hundmöten genom åren, så lika mycket som jag jobbar med hundarna jobbar jag också med mig själv.

Idag hände det som enligt mig inte får hända. Jag ligger ute på ett fält på marken och tar bilder på hundarna. Rätt som det är hör jag ett NEJ och sen ett hundnamn och fram kommer en glad labbe. Först stannar hunden då ägaren ropar men så fort ägare är nära rusar den mot Ikaros som hade upptäckt den. Jag hade hunnit säga stanna till Ikaros som gör det väldigt fint men när hunden kommer springandes mot honom går han in för att försvara flocken och nu var spektaklet igång.

Någonstans i allt detta tumult vaknar Ozzy till liv ur sitt luktande och rusar iväg till Ikaros undsättning. Så nu har vi två lapphundar som jagar en labbe som bara vill leka. Problemet är bara att mina absolut inte vill leka med denna hund och vill skrämma iväg den istället. Jag kallar in min lydiga hund och Ikaros kommer så gott som direkt men han vill inte vända ryggen åt labben. Ozzy har börjat projekt mobbing och beter sig väldigt otrevligt mot denna labbe.

För mig är det egentligen inte att hans hund sprang fram som är problemet även om det gör mig riktigt arg då jag tycker att man måste ha bättre koll på sin hund än vad denna hundägare hade. Utan istället var det största problemet personens oförmåga att läsa av mig och hela situationen. Människan gör inte ens en ansats till att kalla in sin hund utan börjar små prata med mig. Jag försöker desperat att kalla in Ozzy som vägrar komma och jag kan inte gå och hämta honom utan att riskera att Ikaros blir osäker och gör utfall. Så där står jag och småpratar om allt och inget men en människa jag egentligen bara vill skrika åt att kalla in sin hund så att jag kan få ta mina och gå. Tillslut kom det fler hundar som personen kände så då kunde jag fånga in Ozzy och springa därifrån med mina.

Jag är så besviken för jag är så himla försiktig och har hök ögon när jag är ute med mina. Jag skiter i hur ung/gammal, snäll eller söt din hund är. Mina hundar vill INTE hälsa och de vill INTE leka med främmande hundar. Idag kände jag att jag stod och försvarade mina hundar för att de inte var trevliga mot hans hund men det var ju inte mitt eller mina hundars fel. Det var HANS hund som sprang fram till mina. Jag kommer göra mitt yttersta för att undvika denna människa i fortsättningen men jag är rädd för att personen nu tror att mina är lekkompisar till hans hund och så är verkligen inte fallet.

Mina ben skakade när jag gick därifrån och trots att inget hända så var det ändå en väldigt dålig upplevelse för mina hundar och värst av allt gick jag därifrån och kände att jag inte alls lyckats styra upp situationen. Fast jag vet ju att det inte är lätt att göra det när man inte får någon hjälp av den andra hundägaren. Jag kan inte förstå hur man inte ens kan göra en ansats till att få in sin hund. Inser inte personen hur självbelönande detta beteende är och att personen kommer få stora problem med detta i framtiden om de inte jobbar med det.

Vad har jag då lät mig av denna händelse; jo, man ska inte vara så himla snäll och trevlig utan nästa gång ska jag säga åt personen att ta in sin hund och informera dem om att detta inte är okej.

Dagen har utöver detta varit mycket trevlig. Vi har varit och testat klänningar igen men inte till mig denna gång utan till Johanna, så nu är tärnklänningen beställd. Jag passade även på att prova min klänning igen när jag var där och den är så himla fin. Snart är det bara fem månader kvar tills det är dags. Jag börjar känna små panik nu då det är MYCKET kvar att göra.